Jag hade så otroligt trevligt igår! Var riktigt kul att träffa kompisar man inte sett på evigheter! Och sen när jag kom hem hade jag fått ett mail från en annan kompis om att det var tjejfest på gång i slutet av april *längtar* Så jag kände mig väldigt glad och känner mig fortfarande väldigt glad...känns som om det var evigheter sen :)
Foglossningen har nu blivit om möjligt ännu värre.
Förut hade jag bara förbannat ont dom 10-15 första stegen innan man värmt upp maskineriet sen gjorde det bara ont.
Men nu har jag förbannat ont varje steg jag tar oavsett hur många steg jag tar :( Men men skam den som ger sig, trots smärtorna gick jag på stan i k-holm med syrran igår..visst långsamt men ändå...och det var jobbigt när man stannade upp för att sen försöka komma igång att gå igen...haha det är ungefär som att ha en gammal hackig bil som är jättesvår att starta men när den väl har startat så går den, ungefär så känner jag mig. :)
Idag ska jag ge mig ut på stan igen, ska till lindex och kolla om ett par jeans finns i en viss strl då dom var slut i k-holm och min kompis verkligen vill ha dom till sin son.
Sen ska jag fortsätta jakten på strumpor och mössa till nyfödd, hur svårt ska det vara?? *Suck*
Något som jag önskar mig är en hävert till sängen, åh vad det skulle underlätta för mig när jag ska vända mig eller försöka komma upp eller vad som helst.
Nu kan jag, om Anders är vaken och jag ska vända mig till höger be honom hålla i sitt täcke och så drar jag i det, går som en dans nästintill smärtfritt också. Såå skönt.
Men han somnar ju han med efter ett tag, så på nätterna är det bara till att vända sig med många pust och stön för att sedan märka att man absolut inte kan ligga i den ny ställningen pga smärtan blev 1000 ggr värre eller att man fick halsbränna så då är det bara att hitta en ny ställning som oftast inte heller funkar för att sedan slutligen ligga precis som man gjorde innan man påbörjade alla vändningsförsök :)